Aṅguttara Nikāya

6.19. Uppmärksamhet på död I

Jag har hört att en gång vistades Den Välsignade i Nadika i Tegelstenshallen. Där vände han sig till munkarna:Munkar!

—Ja, Herre, svarade munkarna.

Den Välsignade sade:

—Uppmärksamhet på död ger, när den utvecklas och fullföljs, mäktigt resultat och är till stor nytta. Den ger fotfäste i Dödlösheten, har Dödlösheten som yttersta slut. Därför skall ni utveckla uppmärksamhet på död.

När detta sagts, vände sig en viss munk till Den Välsignade och sade:

—Jag har redan utvecklat uppmärksamhet på död.

—Och hur har du utvecklat uppmärksamhet på död?

—Jag tänker: ”O, måtte jag leva i en dag och natt så jag kan ge akt på Den Välsignades instruktioner. Jag skulle ha utfört en hel del” Detta är hur jag utvecklat uppmärksamhet på död.

Då vände sig en annan munk till Den Välsignade och sade:

—Jag har också redan utvecklat uppmärksamhet på död.

—Och hur har du utvecklat uppmärksamhet på död?

—Jag tänker: ”O, måtte jag leva i en dag så jag kan ge akt på Den Välsignades instruktioner. Jag skulle ha utfört en hel del” Detta är hur jag utvecklat uppmärksamhet på död.

Då vände sig en annan munk till Den Välsignade och sade: Jag har också redan utvecklat uppmärksamhet på död.

—Och hur har du utvecklat uppmärksamhet på död?

—Jag tänker: ”O, måtte jag leva så länge som det tar att äta en måltid så jag måtte ge akt på Den Välsignades instruktioner. Jag skulle ha utfört en hel del” Detta är hur jag utvecklat uppmärksamhet på död.

Då vände sig en annan munk till Den Välsignade och sade: Jag har också redan utvecklat uppmärksamhet på död.

—Och hur har du utvecklat uppmärksamhet på död?

—Jag tänker: ”O, måtte jag leva så länge som det tar att svälja tugga fyra munsbitar mat så jag kan ge akt på Den Välsignades instruktioner. Jag skulle ha utfört en hel del” Detta är hur jag utvecklat uppmärksamhet på död.

Då vände sig en annan munk till Den Välsignade och sade: Jag har också redan utvecklat uppmärksamhet på död.

—Och hur har du utvecklat uppmärksamhet på död?

—Jag tänker: ”O, måtte jag leva så länge som det tar att andas ut efter att ha andats in eller andas efter att ha andats ut så jag kan ge akt på Den Välsignades instruktioner. Jag skulle ha utfört en hel del” Detta är hur jag utvecklat uppmärksamhet på död.

När detta sagts, vände sig Den Välsignade till munkarna och sade:

—När någon utvecklar uppmärksamhet på död och tänker: ”O, måtte jag leva i en dag och natt … i en dag … så länge som det tar att äta en måltid … så länge som det tar att svälja tugga fyra munsbitar mat så jag kan ge akt på Den Välsignades instruktioner. Jag skulle ha utfört en hel del”—dessa sägs leva tanklöst. De utvecklar uppmärksamhet på död långsamt för att göra slut på smutsigt utflöde.

—Men när någon utvecklar uppmärksamhet på död och tänker: ”O, måtte jag leva så länge som det tar att svälja tugga fyra munsbitar mat … så länge som det tar att andas ut efter att ha andats in eller andas efter att ha andats ut, så jag kan ge akt på Den Välsignades instruktioner. Jag skulle ha utfört en hel del”—dessa sägs leva eftertänksamt. De utvecklar uppmärksamhet på död intensivt för att göra slut på smutsigt utflöde.

Därför skall ni träna: Vi vill leva eftertänksamt: ”Vi vill utveckla uppmärksamhet på död intensivt för att göra slut på smutsigt utflöde.”

Detta är vad Den Välsignade sade. Belåtna gladdes munkarna åt Den Välsignades ord.