Majjhima Nikāya

135. Den kortare förklaringen av Kamma

h1>

Jag har hört att Den Välsignade en gång vistades i Anathapindikas park i Jetaskogen nära Savatthi. Då gick brahmineleven Subha, Todeyyas son, till Den Välsignade och hälsade honom vid ankomsten med vördnadsbetygelser. Efter utväxling av vänliga och höviska hälsningar satte han sig vid sidan. När han satt sig, sade han till Den Välsignade:

—Mästare Gotama, vad är skälet, vad är orsaken till uselhet och förträfflighet hos människor, hos det mänskliga släktet? Ty kortlivade och långlivade personer kan man se, sjuka och friska, fula och vackra, inflytelserika och utan inflytande, fattiga och rika, av låg börd och av hög börd, enfaldiga och kloka kan man se. Så vad är skälet, vad är orsaken till uselhet och förträfflighet hos människor, hos det mänskliga släktet?

—Brahminelev, varelser är ägare till sin kamma, arvtagare till sin kamma, är i relation till sin kamma och deras kamma är deras skiljedomare. Kamma är det som skiljer människor åt i fråga om uselhet och förträfflighet.

Jag förstår inte den djupgående meningen i Mästare Gotamas yttrande sagt så kort utan närmare förklaring. Det vore bra om Mästare Gotama lärde mig Dhamma så att jag kunde förstå den djupare meningen i detta korta yttrande.

—I så fall, brahminelev, lyssna noga och uppmärksamt. Jag skall tala.

—Ja, det vill jag, Mästare Gotama, svarade brahmineleven Subha.

Den Välsignade sade: Brahminelev, en kvinna eller man dödar levande varelser, brutalt, med blodad hand, hemfallen åt att döda och dräpa, utan medkänsla med levande varelser. Genom att ha utfört och avslutat sådana handlingar återföds hon eller han vid kroppens uppbrott, efter döden, till det sämre planet, den obarmhärtiga bestämmelseorten, de lägre världarna, helvetet. Om, vid kroppens uppbrott, efter döden—i stället för att återfödas till det sämre planet, den obarmhärtiga bestämmelseorten, de lägre världarna, helvetet—han eller hon kommer till människans värld, då får hon eller han ett kort liv var hon eller han än återföds. Detta är vägen som leder till ett kort liv: att döda levande varelser brutalt, med blodad hand, hemfallen åt att döda och dräpa, utan medkänsla med levande varelser.

Men en kvinna eller man avstår från att döda levande varelser, håller sig borta från att döda levande varelser och vistas med nedlagt svärd, med nedlagd kniv, samvetsöm, barmhärtig och hyser förståelse för alla levande varelsers väl. Genom att ha utfört och avslutat sådana handlingar återföds hon eller han vid kroppens uppbrott, efter döden, till en lycklig bestämmelseort i den himmelska världen. Om, vid kroppens uppbrott, efter döden—i stället för att återfödas till den lyckliga bestämmelseorten, i den himmelska världen—han eller hon kommer till människans värld, då får hon eller han ett långt liv var hon eller han än återföds. Detta är vägen som leder till ett långt liv: avstå från att döda levande varelser, hålla sig borta från att döda levande varelser och vistas med nedlagt svärd, med nedlagd kniv, samvetsöm, barmhärtig och med förståelse för alla levande varelsers väl.

En kvinna eller man skadar varelser med sina knytnävar, jordkokor, käppar eller knivar. Genom att ha utfört och avslutat sådana handlingar återföds hon eller han vid kroppens uppbrott, efter döden, till det sämre planet, den obarmhärtiga bestämmelseorten, de lägre världarna, helvetet. Om, vid kroppens uppbrott, efter döden—i stället för att återfödas till det sämre planet, den obarmhärtiga bestämmelseorten, de lägre världarna, helvetet.—han eller hon kommer till människans värld, då blir hon eller han sjuklig var hon eller han än återföds. Detta är vägen som leder till sjuklighet: skada varelser med sina knytnävar, jordkokor, käppar eller knivar.

Men en kvinna eller man skadar inte varelser med sina knytnävar, jordkokor, käppar eller knivar. Genom att ha utfört och avslutat sådana handlingar återföds hon eller han vid kroppens uppbrott, efter döden, till en lycklig bestämmelseort i den himmelska världen. Om, vid kroppens uppbrott, efter döden—i stället för att återfödas till den lyckliga bestämmelseorten, i den himmelska världen—han eller hon kommer till människans värld, då blir hon eller han frisk var hon eller han än återföds. Detta är vägen som leder till hälsa: inte skada varelser med sina knytnävar, jordkokor, käppar eller knivar.

En kvinna eller en man är ilsken och faller lätt i raseri. Även vid lätt kritik blir hon eller han förolämpad, uppretad, elak och förbittrad, visar ilska, motvilja och bitterhet. Genom att ha utfört och avslutat sådana handlingar återföds hon eller han vid kroppens uppbrott, efter döden, till det sämre planet, den obarmhärtiga bestämmelseorten, de lägre världarna, helvetet. Om, vid kroppens uppbrott, efter döden—i stället för att återfödas till det sämre planet, den obarmhärtiga bestämmelseorten, de lägre världarna, helvetet—han eller hon kommer till människans värld, då blir hon eller han ful var hon eller han än återföds. Detta är vägen som leder till fulhet: vara ilsken och lätt falla i raseri. Även vid lätt kritik bli förolämpad, uppretad, elak och förbittrad, visa ilska, motvilja och bitterhet.

Men en kvinna eller en man är inte ilsken och faller inte lätt i raseri. Inte ens vid hård kritik blir hon eller han förolämpad, uppretad, elak och förbittrad, visar inte ilska, motvilja och bitterhet. Genom att ha utfört och avslutat sådana handlingar återföds hon eller han vid kroppens uppbrott, efter döden, till en lycklig bestämmelseort i den himmelska världen. Om, vid kroppens uppbrott, efter döden—i stället för att återfödas till den lyckliga bestämmelseorten, i den himmelska världen—han eller hon kommer till människans värld, då blir hon eller han vacker var hon eller han än återföds. Detta är vägen som leder till skönhet: inte vara ilsken och inte lätt falla i raseri. Inte ens vid hård kritik bli förolämpad, uppretad, elak och förbittrad, inte visa ilska, motvilja och bitterhet.

En kvinna eller man är avundsjuk. Han eller hon är avundsam, missunnsam och hyser avundsjuka för andras egendom, heder, respekt, aktning, hälsningar och vördnadsbetygelser. Genom att ha utfört och avslutat sådana handlingar återföds hon eller han vid kroppens uppbrott, efter döden, till det sämre planet, den obarmhärtiga bestämmelseorten, de lägre världarna, helvetet. Om, vid kroppens uppbrott, efter döden—i stället för att återfödas till det sämre planet, den obarmhärtiga bestämmelseorten, de lägre världarna, helvetet—han eller hon kommer till människans värld, då blir hon eller han utan inflytande var hon eller han än återföds. Detta är vägen som leder till att bli utan inflytande: vara avundsam, missunnsam och hysa avundsjuka för andras egendom, heder, respekt, aktning, hälsningar och vördnadsbetygelser

Men en kvinna eller man är inte avundsjuk. Han eller hon är inte avundsam, missunnsam och hyser inte avundsjuka för andras egendom, heder, respekt, aktning, hälsningar och vördnadsbetygelser. Genom att ha utfört och avslutat sådana handlingar återföds hon eller han vid kroppens uppbrott, efter döden, till en lycklig bestämmelseort i den himmelska världen. Om, vid kroppens uppbrott, efter döden—i stället för att återfödas till den lyckliga bestämmelseorten, i den himmelska världen—han eller hon kommer till människans värld, då blir hon eller han inflytelserik var hon eller han än återföds. Detta är vägen som leder till inflytande: inte vara avundsam, missunnsam och inte hysa avundsjuka för andras egendom, heder, respekt, aktning, hälsningar och vördnadsbetygelser.

En kvinna eller man ger inte mat, dryck, kläder, skor, blommor, parfymer, salvor, sängar, bostäder eller lampor åt munkar eller brahminer. Genom att ha utfört och avslutat sådana handlingar återföds hon eller han vid kroppens uppbrott, efter döden, till det sämre planet, den obarmhärtiga bestämmelseorten, de lägre världarna, helvetet. Om, vid kroppens uppbrott, efter döden—i stället för att återfödas till det sämre planet, den obarmhärtiga bestämmelseorten, de lägre världarna, helvetet—han eller hon kommer till människans värld, då blir hon eller han fattig var hon eller han än återföds. Detta är vägen som leder till fattigdom: inte ge mat, dryck, kläder, skor, blommor, parfymer, salvor, sängar, bostäder eller lampor åt munkar eller brahminer.

Men en kvinna eller man ger mat, dryck, kläder, skor, blommor, parfymer, salvor, sängar, bostäder och lampor åt munkar eller brahminer. Genom att ha utfört och avslutat sådana handlingar återföds hon eller han vid kroppens uppbrott, efter döden, till en lycklig bestämmelseort i den himmelska världen. Om, vid kroppens uppbrott, efter döden—i stället för att återfödas till den lyckliga bestämmelseorten, i den himmelska världen—han eller hon kommer till människans värld, då blir hon eller han rik var hon eller han än återföds. Detta är vägen som leder till rikedom: ge mat, dryck, kläder, skor, blommor, parfymer, salvor, sängar, bostäder och lampor åt munkar eller brahminer.

En kvinna eller man är envis och högdragen. Hon eller han visar inte vördnad för dem som är värda vördnad, reser sig inte för dem som man bör resa sig för, ger inte plats åt dem man bör ge plats åt, går inte undan för dem man bör gå undan för, tillbeder inte dem man bör tillbe, respekterar inte dem man bör respektera, håller inte dem i aktning som man bör hålla i aktning, hedrar inte dem som bör hedras. Genom att ha utfört och avslutat sådana handlingar återföds hon eller han vid kroppens uppbrott, efter döden, till det sämre planet, den obarmhärtiga bestämmelseorten, de lägre världarna, helvetet. Om, vid kroppens uppbrott, efter döden—i stället för att återfödas till det sämre planet, den obarmhärtiga bestämmelseorten, de lägre världarna, helvetet—han eller hon kommer till människans värld, då blir hon eller han av låg börd var hon eller han än återföds. Detta är vägen som leder till låg börd: vara envis och högdragen. Inte visa vördnad för de som är värda vördnad, inte resa sig för dem man bör resa sig för, inte ge plats åt dem man bör ge plats åt, inte gå undan för dem man bör gå undan för, inte tillbe dem man bör tillbe, inte respektera dem man bör respektera, inte hålla dem i aktning som man bör hålla i aktning, inte hedra dem som bör hedras.

Men en kvinna eller man är inte envis och högdragen. Hon eller han visar vördnad för dem som är värda vördnad, reser sig för dem som man bör resa sig för, ger plats åt dem man bör ge plats åt, går undan för dem man bör gå undan för, tillbeder dem man bör tillbe, respekterar dem man bör respektera, håller dem i aktning som man bör hålla i aktning, hedrar dem som bör hedras. Genom att ha utfört och avslutat sådana handlingar återföds hon eller han vid kroppens uppbrott, efter döden, till en lycklig bestämmelseort i den himmelska världen. Om, vid kroppens uppbrott, efter döden—i stället för att återfödas till den lyckliga bestämmelseorten, i den himmelska världen—han eller hon kommer till människans värld, då blir hon eller han av hög börd var hon eller han än återföds. Detta är vägen som leder till hög börd: inte vara envis och högdragen. Visa vördnad för de som är värda vördnad, resa sig för dem man bör resa sig för, ge plats åt dem man bör ge plats åt, gå undan för dem man bör gå undan för, tillbe dem man bör tillbe, respektera dem man bör respektera, hålla dem i aktning som man bör hålla i aktning, hedra dem som bör hedras.

En kvinna eller man som när de besöker en munk eller brahmin inte frågar: Vördade, vad är gynnsamt? Vad är ogynnsamt? Vad är klandervärt, vad är utan klander? Vad är förfinat? Vad är inte förfinat? Vad av det som jag gjort kommer att bli till långvarig skada och lidande för mig? Eller vad av det som jag gjort kommer att bli till långvarig välgång och lycka för mig? Genom att ha utfört och avslutat sådana handlingar återföds hon eller han vid kroppens uppbrott, efter döden, till det sämre planet, den obarmhärtiga bestämmelseorten, de lägre världarna, helvetet. Om, vid kroppens uppbrott, efter döden—i stället för att återfödas till det sämre planet, den obarmhärtiga bestämmelseorten, de lägre världarna, helvetet—han eller hon kommer till människans värld, då blir hon eller han av låg börd var hon eller han än återföds. Detta är vägen som leder till enfald: inte fråga: Vördade, vad är gynnsamt? Vad är ogynnsamt? Vad är klandervärt, vad är utan klander? Vad är förfinat? Vad är inte förfinat? Vad av det som jag gjort kommer att bli till långvarig skada och lidande för mig? Eller vad av det som jag gjort kommer att bli till långvarig välgång och lycka för mig?

Men en kvinna eller man som när de besöker en munk eller brahmin frågar: Vördade, vad är gynnsamt? Vad är ogynnsamt? Vad är klandervärt, vad är utan klander? Vad är förfinat? Vad är inte förfinat? Vad av det som jag gjort kommer att bli till långvarig skada och lidande för mig? Eller vad av det som jag gjort kommer att bli till långvarig välgång och lycka för mig? Genom att ha utfört och avslutat sådana handlingar återföds hon eller han vid kroppens uppbrott, efter döden, till en lycklig bestämmelseort i den himmelska världen. Om, vid kroppens uppbrott, efter döden—i stället för att återfödas till den lyckliga bestämmelseorten, i den himmelska världen—han eller hon kommer till människans värld, då blir hon eller han klok var hon eller han än återföds. Detta är vägen som leder till klokhet: fråga: Vördade, vad är gynnsamt? Vad är ogynnsamt? Vad är klandervärt, vad är utan klander? Vad är förfinat? Vad är inte förfinat? Vad av det som jag gjort kommer att bli till långvarig skada och lidande för mig? Eller vad av det som jag gjort kommer att bli till långvarig välgång och lycka för mig?

Så, brahminelev, vägen som leder till kort liv gör människor kortlivade, vägen som leder till långt liv gör människor långlivade, vägen som leder till sjukdom liv gör människor sjuka, vägen som leder till hälsa gör människor friska, vägen som leder till fulhet gör människor fula, vägen som leder till skönhet gör människor vackra, vägen som leder till brist på inflytande gör människor utan inflytande, vägen som leder till inflytande gör människor inflytelserika, vägen som leder till fattigdom gör människor fattiga, vägen som leder till rikedom gör människor rika, vägen som leder till låg börd gör människor till låg börd, vägen som leder till hög börd liv gör människor till hög börd, vägen som leder till enfald gör människor enfaldiga, vägen som leder till klokhet gör människor kloka.

Varelser är ägare till sin kamma, arvtagare till sin kamma, är i relation till sin kamma och deras kamma är deras skiljedomare. Kamma är det som skiljer människor åt i fråga om uselhet och förträfflighet.

När detta sagts, sade Subha, brahmineleven, Todeyyas son till Den Välsignade: Ypperligt, Mästare Gotama! Ypperligt! Precis som om det blev upprätt som varit upp och ner, visat det som varit dolt, som att visa vägen för den som gått vilse eller att tända ett ljus i mörkret så att de med ögon kan se, så har Mästare Gotama—genom en lång rad förklaringar—gjort Dhamma klar. Jag tar min tillflykt till Buddha, Dhamma och Sangha. Må Mästare Gotama från denna dag och för alltid ta emot mig som en lekman som tagit sin tillflykt till honom.