Saṃyutta Nikāya

5.2. Syster Soma

Det var i Savatthi, tidigt på morgonen. Då tog nunnan Soma på sig nunnedräkten, tog sin skål och ytterklädnad och gick till Savatthi för att få allmosor. När hon hade gått till Savatthi för att få allmosor och återvänt från sin tiggarvandring och efter sin måltid, gick hon till Den Blindes skogsdunge för att tillbringa dagen där. När hon gått långt in i Den Blindes skogsdunge, satte hon sig ner vid foten av ett träd för sin dagliga outtröttliga träning.

Då vände sig Mara, Den Onde, som ville väcka fruktan, skräck och fasa hos henne för att få henne att förlora sin koncentration, till henne och yttrade denna vers:

Detta tillstånd
det som
nås av siare
detta tillstånd så svårt att nå
det kan kvinnor
med deras ringa omdöme
inte nå.

Då kom denna tanke för nunnan Soma: ”Nå, den som reciterade—var det en mänsklig varelse eller en icke-mänsklig?” Då kom det för henne: ”Detta är Mara, Den Onde, som har reciterat denna vers för att väcka fruktan, skräck och fasa hos mig, för att få mig att förlora min koncentration”.

Då, när hon förstått: ”Detta är Mara, Den Onde” svarade hon honom med verser:

Vad är
skillnaden
när det är en kvinna
med väl koncentrerad sinne
med växande kunskap
som ser Dhamma klart, rätt

Var och en som tänker
jag är en kvinna
eller jag är en man
eller jag är inget alls
den passar det Mara
att tala till så

Då—när Mara, den Onde ledsen och nedslagen förstod ”Nunnan Soma känner mig”—försvann han genast.